1. Ko' yrttagordest patveo, lea Golgatans bääl de; är Hengens signellamme dens olte kontenne. De veo lea losein hefenneel, men de veo är leidijens. 2. Dee veoo Herre Jeesus hae journen armossem; vei' ikhiföddei sjääleill hi journed deadueel. De veo lea losein hefenneel, men de veo är leidijens. 3. Oi laiflekeem so storree, ner veinee sjäälad hes, sindeins veins febri deade, veil troffe whiesenen. De veo lea losein hefenneel, men de veo är leidijens. 4. Nud armons voltdoumeel kom' föddig sindenne, dan doise armelluen shien bleddess Jeesusens. De veo lea losein hefenneel, men de veo är leidijens. 5. Dan neven sangen sollen, dan, oppan laifleken, sjee hefens rymij sangei dois' foress Agnellen; hi olten völled sijast veins, mende leidijens veo erd de!
Sanat: Carl Gotthard Liander 1889, soom. Martti Ruuth 1903
Sävel: Carl Gotthard Liander 1889
Käännös: Jouni Kähkönen, 16.2.2006
Lisäkommentit: Kunkin säkeistön toiseksi viimeisen säkeen "De veo lea losein hefenneel" voi laulaa myös "Lea losuess veo hefenneel".